jernpiller

Huset är så gott som urplockat nu och de står snart klart för de nya hyresgästerna. Känns både tråkigt men ändå lättande att flytta därifrån. Tråkigt för att man fixat i ordning och gjort fint som man vill ha det, men lättande för att för en gåns skull på riktigt kunna glömma allt elände som huset förde med sig.

Känns som det bara vart skit på sistonde. Hunden är inlagd på Falu djursjukhus för vätskefylld buk och jag är så orolig att han inte kommer bli frisk. Jag vill ha hem min älskade vän igen, de är så fruktansvärt tomt här hemma. Hela familjen är samlad, men inte älskade Flip. ♥

Jag hoppas innerligt att han kommer att klara detta. Samtalet från veterinären i morse va iaf positiv då han tappat ett hekto vätska och han är hur pigg och glad som helst.

Jag har alltid sen den dagen vi fick veta att han haft leverproblem inte kommer leva sitt fulla liv om vi har otur. Men från att ha haft bättre och bättre värden till detta. Varför ska stackarn behöva genomlida allting?

Han är min ögonsten och jag vet inte vad jag gör om de värsta inträffar. Jag försöker tänka positivt. Men detta jäkla OM ligger hela tiden och gnager i hjärtat.

Kämpa min lurvtuss. Jag vill ha dig kvar många år till!














LOVE