Svårt att förstå de!

Vi har ju vetat länge att han vart sjuk och att de nog troligtvis inte funnit någon återvändo, men man har ju ändå haft något litet hopp om att han ska repa sig. 

Under så lång tid har vi försökt med allt och har funderat lite på de, tänk om vi inte åkt till Mora Veterinärsstation utan direkt till Falun, hade man kunnat hitta felen tidigare?

Mora veterinärstation ger jag INTE mycket för längre. Jag undrar hur många gånger vi vart dit och man har knappt fått någon hjälp eller så har dom bara gjort fel. Droppen var då pappa var upp för ungefär en månad sedan då han fick vätska i buken första gången och blir bemött med att ja ni måste åka till Falun så de får öppna upp honom och tappa honom på vätska eller om ni inte vill de så kan ja ta bort honom här och nu. Hallåå? Ska man inte som veterinär hjälpa och försöka med allt för att rädda ett djur? Självklart åkte vi till Falun, igen.

Vi hade då sedan lång tid tillbaka redan vart i Falun med honom innan detta hände, så där kände de igen honom när vi kom igen.

Fram tills igår har de vart olika turer fram och tillbaka. Han har haft vätska i magen, inte ätit något till att vilja peta i sig ngt, eller så har man fått mata honom med sked. Han har vart huur pigg som helst. Men antagligen för att visa oss att han inte vart sjuk. Hade känts bättre att ta beslutet om han visat att han inte mått bra längre. Men jag vet ju ändå innerst inne att detta var bäst för honom trots att de känns fruktansvärt tungt just nu.

Kommer känns så konstigt bara. Ingen som skäller när man kommer in, inga roliga promenader längre, ingen jakt efter kottar, ingen att krama på när man är ledsen. Listan kan göras lång...

Men jag måste inse att han har de bättre nu. Han lider inte och han kan äta så mycket körsbärstomater och paprika som han vill, han fullkomligt ÄLSKADE DE!

          


Minutrarna innan han somnade in ♥

Han fick somna in ute i en liten skogsdunge och jag satt och höll honom i famnen tills mamma kom med han säng som han haft sedan första dagen han kom till oss och han vela ner direkt och lägga sig i den. Han kände säkert trygghet i den. Allt gick så himla fort, på bara några sekunder. När Marianne skulle sätta in sprutan i kanylen så pep han till och tog sprutan från henne i sin mun. Då tänkte man att shit va gör vi. Men sen var de över.

Jag har haft så otroligt många roliga stunder med dig älskade vän och jag kommer aldrig att glömma dig. Du har avlat fram fyra underbart fina och vämående hanar till världen.
(Ska tilläga så ingen tror att vi avlat på en sjuk hund. Allt detta skedde innan han blev sjuk) 
Man har vart arg på dig många gånger då de setat klister i öronen, men alla bra stunder har uppvägt dom.

Vi har valt att kremera honom så han kommer hem om en tio dagar ungefär och då från farmors önskan ska han få begravas med alla andra hundar borta hos dom, så han slipper ligga ensam någonstans.

Vila i frid

Kambiones Lord Flying Flip




Jag älskar dig!


Kommentarer
Postat av: Lena

gråter Kramar om och hoppas du kan minnas de fina stunderna

2010-08-26 @ 20:48:01
URL: http://fluffkatten.blogg.se/
Postat av: Linda w

Vad fint du har skrivit! Rullar några tårar ner för kinderna! Tänk hur liten han var när ni skaffade honom! :) han var ju så söööt!! Kram på dig!!

2010-08-26 @ 22:40:54
Postat av: Susanna

Tåren i ögat ;( Han har det bra nu.

2010-09-02 @ 19:49:34
URL: http://supersus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0