Jag trodde det var över, eller?
Att veckan innan vara förkyld och hosta stoppade inte mig från att ställa mig på startlinjen för Tjejvasan 2009. Jag, Jennie och Anna radade upp oss inne i andra led och trampa runt och värmde upp med alla andra tusen tjejer. Klockan tio small de och redan där rök chansen för att vinna då de blev tvärstopp i första backen. Kan inte minnas då man stått så pass långt fram att de blivit totalt stopp i den backen förr. Men de ska väl hända de också. Jag och Jennie kommer jämsides ut från starten och schysta jag ställer staven mellan skidorna på henne så hon drattar på arlset. De gick inte lång tid förens hon gav igen och jag dök. ha ha.
Kände mig pigg uppför backen och sprang förbi alla på utsidan för att sedan fortsätta färden mot mora. Kände mig pigg i stort sett hela tiden, mest ryggen som fick stryk. Dock sa mina ben ifrån totalt när jag kom till Prästholmen och jag har aldrig vart med om sådan kramp i , det var en ren pina att använda benen och armarna var ju redan rätt döda. ha ha. Tänkte nästan jag skulle få lov att lägga mig ner att dö eller bryta 1 km från mål. Men de fick över efter en bit. Tur de inte kom tidigare, :)
Får vara nöjd ändå trotts att de tog längre tid an vad jag hade tänkt. Man får ju skylla sig själv när man inte tränar. ha ha. Jag tänkte väl ännu denna gång som förr. Tänk om man vart riktigt tränad ändå, vad kul de hade vart. Men ja, så var ju inte fallet nu då.
Blev tältet på kvällen och vet inte jag om de va så mycket att hurra för egentligen. Mycket folk man ser sällan, de är väl alltid skoj. Men ja, nu har man vart där i alla fall.
Jobbat sex till ett idag, så skönt och sluta tidigt för en gångs skull. Jobbar i morrn men sen blir de tre dagar ledig. Får se vad som händer då. Har lovat bort mig till ett Stafettlag om de nu blir av, de återstår att se. Fast än jag sa när jag kom i mål att nu ska inte skidorna dammas av igen förens om något år igen. ha ha.
Nu lär jag springa ner till tvättstugan..
Ciaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaao!
Jag i Action. Och okej, jag har snott bilden. :P
Kände mig pigg uppför backen och sprang förbi alla på utsidan för att sedan fortsätta färden mot mora. Kände mig pigg i stort sett hela tiden, mest ryggen som fick stryk. Dock sa mina ben ifrån totalt när jag kom till Prästholmen och jag har aldrig vart med om sådan kramp i , det var en ren pina att använda benen och armarna var ju redan rätt döda. ha ha. Tänkte nästan jag skulle få lov att lägga mig ner att dö eller bryta 1 km från mål. Men de fick över efter en bit. Tur de inte kom tidigare, :)
Får vara nöjd ändå trotts att de tog längre tid an vad jag hade tänkt. Man får ju skylla sig själv när man inte tränar. ha ha. Jag tänkte väl ännu denna gång som förr. Tänk om man vart riktigt tränad ändå, vad kul de hade vart. Men ja, så var ju inte fallet nu då.
Blev tältet på kvällen och vet inte jag om de va så mycket att hurra för egentligen. Mycket folk man ser sällan, de är väl alltid skoj. Men ja, nu har man vart där i alla fall.
Jobbat sex till ett idag, så skönt och sluta tidigt för en gångs skull. Jobbar i morrn men sen blir de tre dagar ledig. Får se vad som händer då. Har lovat bort mig till ett Stafettlag om de nu blir av, de återstår att se. Fast än jag sa när jag kom i mål att nu ska inte skidorna dammas av igen förens om något år igen. ha ha.
Nu lär jag springa ner till tvättstugan..
Ciaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaao!
Jag i Action. Och okej, jag har snott bilden. :P Kommentarer
Trackback
