jernpiller

Jag vet inte om det vart så mycket på svart på vitt, men fick väl veta ett och annat som verkligen känns som så far away från mig själv. Fick höra saker som jag inte ens själv visste att jag tyckte och tänkte. Hur funkar de?

Jag som person har inte förändrats i varken mitt tyckande eller tänkande under denna period gällande mitt sätta att agera så jag förstår inte vad man grundar sina saker på som det säger till mig. Jag är inte guds bäste barn och varken perfekt i deras eller andra ögon, men chans till att kunna förbättra sig vore till sin rätt?

Hur ska jag som människa kunna se om jag gör något fel som inte passar dom i smaken om ingen berättar det för mig. Det är ytterst svårt att se sina misstag själv, tyvärr. Och så länge jag tror de är rätt så keep on gooing. Tydligen då jag hade vart i branschen så länge nu så skulle jag se det själv. Blir man fundersam eller.. 

Att vara ärliga mot varandra var något som jag trodde prioriterades stort, men tydligen inte i detta fallet. Var jag ett undantag eller.?

Känns som jag fortfarande inte ritkigt fattar vad som skett för vad som sägs känns inte som det stämmer. Det är något annat som är fel.

Hur kan man som person gå till att vara omtyckt och få höra bra kritik till raka motsatsen då man alltid har gjort sitt bästa och trott det då också. Vad är det för mening att ljuga en rakt upp i ansiktet? Vem vinner på det?

Är redan förbenat trött på att inte göra någonting och har redan lyckats börja vända på dygnet. Något mer jobb blir det då iaf inte. Nästa gång jag sätter min fot på ett arbete ska de ske utanför denna brasch.

Ska krypa upp i sängen nu med vovvsingen. Tur han finns. *kärlek*